Vi reser till Grekland på torsdag och för två veckor sen tänkte jag: den här gången ska jag börja i tid. Annars brukar det bli att jag har en plan i huvudet, att jag vet vad vi ska ta med, jag gör några ärenden dagarna innan men själva det riktiga packandet brukar alltid ske kvällen före avresa. Och då upptäcker jag alltid att allt det där ”lilla sista” tar mycket längre tid än beräknat. Gång på gång. Så nu med en bebis i ekvationen tänkte jag vara ute i god tid.
Nja. Igår tog vi upp väskorna från förrådet. Idag tog vi fram de mesta av Olofs kläder, på tjugo minuter, innan han skulle iväg till jobbet. Nu ska han (något olägligt) vara borta i två dygn, nästa gång vi ses är onsdag eftermiddag. Flyget går torsdag morgon. Jag har skrivit en lista över viktiga saker eftersom jag ibland inte hinner tänka alla tankar klart och fullt ut på grund av en liten kille här hemma. Men jag känner mig väldigt avslappnad. Nästan så jag blir rädd att jag ska glömma något väldigt väsentligt.
Tror det beror på att vi åker charter för första gången på femton år. Allting blir serverat. Jag behöver inte kolla upp hur vi ska åka från flygplatsen till hotellet. Jag behöver inte hålla koll på hundra olika detaljer. En vecka på samma ställe, samma hotell. Jag har bara läst om några bra restauranger i närheten. Men ändå, det här med att resa med barn – det är ju som att gå på okänd mark. Har bara sneglat på andra föräldrar på flygplatserna tidigare (och tänkt så skönt och enkelt att det bara är vi två). Det ska bli spännande.
Vi har ett stort vardagsrum och där nedanför bokhyllan brukar vi lägga ut resväskorna och gradvis fylla på med innehåll. När jag idag la dit väskan tog det bara ett par minuter innan världens nyfiknaste lilla kille kröp dit, stod på knä vid väskkanten och drog i sin pappas kläder som var prydligt hopvikta i en hög. Så spännande för honom.
Flera ombyten till lillen i handbagaget, blöjor, mat, filt, leksaker. Vi kommer ha honom i bärsele på flygplatsen. Ska försöka amma honom medan vi stiger uppåt för öronens skull. Tre pass, har så svårt att förstå. Tre? Vi brukade ju alltid vara två. Allt annat ordnar sig tänker jag.
Några sista minuten tips för en vecka i värmen med en sjumånaders?